Image description
Bildbeskrivning
Bildbeskrivning

 
Skolpartiet i Österåker arbetar för

 

  • En gemensam och förankrad färdväg mot framtidens lärande

För att förskola och skola ska utvecklas och fungera på bästa tänkbara sätt måste konkreta och mätbara mål sättas upp. Dessa mål ska vara väl förankrade i verksamheterna och i alla de förvaltningar som är involverade i arbetet. Till exempel ska kommunens IT-avdelning vara involverad i kommunens övergripande plan för digitaliseringen av skolorna. Här råder stora brister idag.

 

  • Rätten att nå sin högsta nivå i varje ämne 

Ett barn som behöver en extra resurs för att kunna tillgodose sig undervisningen får idag ofta inte det stöd hen behöver. Assistenter kostar pengar och eftersom skolan inte får tillräckligt med medel för att bekosta extra resurser innebär det i praktiken att alla elever drabbas. Alla barn har rätt till största möjliga utmaning! 


  • Kuratorer på heltid

Alla skolor i vår kommun ska ha tillgång till kurator. Alla människor mår bra av att ha någon att tala med, särskilt ungdomar. Kuratorn måste vara tillgänglig alla skoldagar i veckan för att trygghet, tillit och goda relationer skapas.  Många elever träffar inga andra vuxna än sina egna föräldrar och de vuxna som finns inom skolans väggar. Puberteten är en av de stora förändringar i en människas liv och under den perioden ska elever både klara skolan och alla förväntningar som kamrater och vuxenvärlden har. Förutom kuratorer bör fler vuxna i skolan, som t ex skolvärdar/vaktmästare. 
 

  • Att alla förskolor och skolor har ändamålsenliga lokaler för det moderna och krävande lärandet

I skollagen står 3 § Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Trevliga, fina, tysta och ändamålsenliga lokaler är en förutsättning för att eleverna ska få arbetsro, känna trygghet och trivas i skolan. Både barn, ungdomar och personal ska känna sig stolta och trygga i sin skola. Därför måste samtliga förskolor och skolor i Österåker ses över, många av lokalerna behöver rustas upp för att nå de krav som skollagen stipulerar.

 

  • En tydligare och effektivare organisation ända upp på politikernivå

Produktionsstyrelsen kontra Kultur och Utbildningsnämnden – vem har ansvaret?

Otydlighet i den politiska organisation har resulterat i förvirring om var och hur besluten fattas och vem som har ansvaret.
 

  • En högre kompetens om skolfrågor bland politikerna 

Skolan kommer att vara en av de stora frågorna i årets valrörelse. Både på nationell och kommunal nivå. Alla är överens om något måste göras för att skolan ska återfå den respekt och den centrala plats den ska ha i samhället. Meningarna är dock delade om vad som ska göras. Vissa är övertygade om att betyg från årskurs 3 och fler nationella prov är lösningen. Andra hävdar att mindre klasser är modellen för att vi ska få ordning på skolan. En del av besluten kring skolan kommer att fattas på statlig nivå. Men än så länge är kommunen huvudman för skolan vilket betyder att de kommunala besluten kring skolan är mycket viktiga.

 

I skollagen står att undervisningen ska vila på ”vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens”. Naturligtvis vilar det ett tungt ansvar på rektorer och lärare. Men ännu tyngre vilar ansvaret på dem som är valda att ansvara för kommunens skolpolitik. Det är ingen som kräver att de folkvalda ska var experter, men vad som borde vara en självklarhet är att de styrande lyssnar, respekterar och tar intryck av dem som vet vad som krävs för att skolan ska hålla måttet och uppfylla skollagen.

 

Det är en paradox att skolan, som själv är en utbildningsinstitution, i så liten utsträckning bygger sin egen verksamhet på forskning och kunskap. Istället styrs skolpolitik av ideologi och egna tyckanden.

 

  • Ökat samarbetet mellan skola, myndigheter och övriga samhället

Utbildningens mål är mycket större än höga betyg och goda provresultat. Skolans uppdrag är också att vara samhällsbyggande och skapa medborgare som bland annat är demokratiska, empatiska, jämlika, handlingskraftiga och solidariska. I en samhällsbyggande skola måste eleverna få uppleva att deras tankar, känslor, åsikter, tid och upplevelser spelar roll och att deras handlingar har betydelse. Här ställs stora krav på lärarens undervisning genom att hen producerar intressanta och meningsfulla uppgifter och övningar. Ett ökat samarbete med övriga samhället ger skolan, läraren och eleverna större möjligheter till intressanta utmaningar.
 

  • En övergripande och gemensam plan för behoven i framtidens lärande

Datorer och andra digitala verktyg är en självklarhet i dagens skola. Den traditionella katederundervisningen har kompletterats med verktyg som gör att eleverna kan vara mer delaktiga. De flesta skolor i Österåkers kommun har nu tagit steget och blivit allt mer digitaliserade. Det är mycket bra!  För knappt två år sedan utrustades alla grundskollärare i kommunen med varsin dator av märket Mac-book. Fina datorer med många finesser och möjligheter – tyvärr var inte beslutet om dessa datorer så genomtänkt… De nya datorerna är inte kompatibla med kommunens övriga system, vilket resulterat i en hel del problem, bland annat vid betygsättningen. En annan besvärande omständighet är att kommunens IT-avdelning inte befattar sig med Mac-datorer så kommunens helpdesk kan inte stödja lärare med råd och tips om det skulle behövas. När väl lärarna fått datorer anordnades några kurser för lärarna så att de kunde börja producera film och annat intressant. Problemet var bara att merparten av lärarnas digitala förkunskaper inte var sådana att de kunde tillgodogöra sig kursernas innehåll. Dessutom upplevde många lärare att så länge eleverna inte hade datorer så kändes dessa kunskaper något oanvändbara. Så slutsatsen är enkel och självklar:  att köpa in fina datorer till lärarna medför inte automatiskt att vi får en digitaliserad skola. Det krävs mer än så för att få fart på skolornas digitala utveckling.
 

Nåväl, detta känns som historia nu. Men man måste ta lärdom av historien och se till att den framtida digitala utvecklingen i all utbildningsverksamhet i Österåker blir genomtänkt, pedagogisk, utvecklande och meningsfull.

De flesta skolor har nu utrustat sina elever med datorer, men för att undervisningen och användandet av datorer ska utformas meningsfullt och pedagogiskt krävs kunskap om hur man på bästa sätt använder datorn som ett hjälpmedel i undervisningen bland andra. I takt med digitaliseringen av skolan har många kommuner anställt IKT-pedagoger (IKT= Informations och Kommunikationsteknik) vars uppdrag är att utbilda och stötta lärare och så att den nya tekniken används på ”rätt sätt”, som ett pedagogiskt verktyg bland andra och i paritet med läroplanen. Därför föreslår Skolpartiet att kommunen anställer IKT-pedagoger med uppdraget att stötta och utbilda lärare och utveckla IKT-pedagogiken i skolorna. Och den här gången ska kommunens IT-avdelning vara mer involverad så att vi får en samsyn och en samverkan när det gäller IKT och IT-teknik  i Österåkers skolor.

  •   Tidiga och snabba stödinsatser så fort de upptäcks – fler specialpedagoger

Den entydigt viktigaste faktorn för att motverka utanförskap är att barn och ungdomar lyckas i skolan. Alla som jobbar med barn vet att man ofta redan i förskolan kan se och upptäcka barnen som behöver eller som kommer att behöva extra stöd. Forskning och kunskap finns - men inte resurserna. Därför är det en självklarhet att se till att de barn som behöver extra stöd får det i tid. Stödet skall bland annat ges av specialpedagoger som har djupa och välgrundade kunskaper om inlärning och vilka metoder och hjälpmedel som finns.


  • Förebyggande arbete genom ökad samverkan

Alla är väl medvetna om vinsterna med förebyggande arbete. Flera nationalekonomer har kunnat påvisa hur höga kostnaderna är för människor som hamnar i utanförskap. För att lyckas med förebyggande arbete krävs ett samarbete och en ökad samverkan mellan olika förvaltningar, myndigheter, föräldrar och skolan med ett gemensamt mål – individen i centrum. Flera kommuner i Sverige har förstått detta och arbetar framgångsrikt med olika förebyggande insatser, bland annat genom att inrätta en social investeringsplan. Nu är det dags att politikerna i Österåker också förstår vinsterna, både ekonomiskt och mänskligt. 

  

  • Lärarna och lärarnas fortbildning

Idag är det många lärare som känner sig misslyckade eftersom vissa hävdar att de sjunkande resultaten i skolorna är deras fel. Men så är det inte. Dåliga resultat i ett helt land kan inte vara den enskilde lärarens fel utan beror på något fel i systemet. Ska någon skuldbeläggas så är det politiker som skapat det system vi har.

 

Det betyder inte att lärarens insatser är oviktiga. Tvärtom visar all forskning att en väl fungerade skola börjar med en bra lärare. I Österåkers kommun finns det många duktiga lärare, men alla behöver utvecklas. Vi i Skolpartiet vill att alla lärare i kommunen ska ha en gemensam plan kring kompetensutveckling inom bland annat ledarskap i klassrummet. För att leda en klass behövs god kompetens kring ledarskap. Här ser vi brister i lärarutbildningen. En gemensam kompetensutvecklingsplan i kommunen skulle innebära att alla lärare får en bredare gemensam grund att stå på.

  • Möjlighet till extra studiehjälp utanför ordinarie skoltid

Många barn behöver stöd och hjälp med sina studier. Stöd i skolarbetet ska inte vara förunnat bara några barn vars föräldrar har möjlighet och/eller råd att skaffa privat studiestöd. Studiehjälp ska istället vara tillgängligt för alla barn och ungdomar. Skolornas studiestöd kan med fördel organiseras med hjälp av föräldrar och/eller ideella organisationer.

 

  • Ge barnen och ungdomarna mer tid med sina lärare

Den administrativa bördan för lärare har ökat. Till och med skolministern har insett vilka följder detta får. Även på kommunal nivå måste man se över och underlätta den administrativa bördan för lärarna. Allt i syfte att pedagogerna ska ges mer tid till undervisning.


  • En gemensam kursplan på årskursnivå för kommunens skolor

Tack vare det fria skolvalet är det en del elever som byter skola mellan årskurser och ibland mitt i terminen. Det är bra att möjligheten till skolbyte finns, men det ställer till en del problem för eleverna. För att minska risken för att elever missar viktiga moment och kunskaper bör en gemensam kursplan tas fram för Österåkers skolor. Förutom att det gynnar eleverna kommer ett sådant samarbeta också göra att lärare från olika skolor knyter kontakter, bildar nätverk och utbyter erfarenheter och kunskaper som höjer kvaliteten på alla våra skolor.
 

  • Ökade möjligheter för rektorer och förskolechefer att påverka sin verksamhet kring lokaler, avtal, personal och externa leverantörer

Som ledare har man ett stort ansvar och en mängd arbetsuppgifter. Det är huvudmannens ansvar att se till att ledarna får de resurser och de möjligheter som behövs för att bedriva en väl fungerade verksamhet. Det kan handla om ökade inflytande kring lokaler, avtal, personal och externa leverantörer.
 

  • Att allt inte handlar om pengar…

Mycket av det vi föreslår kommer att kosta pengar. Hur mycket kan vi i dagsläget inte säga. Det första som måste göras är en ordentlig genomlysning av verksamheten. Vi är övertygade om att mycket som görs idag inom verksamheterna kan göras både bättre och billigare. Dessutom vet vi att de åtgärder vi föreslår kommer att på sikt sänka kostnaderna.

 

Förra året sänkte majoriteten i Österåker skatten med 25 öre. Tänk vad man kunde gjort med de pengarna om man istället valt att öronmärka dessa till skolan. (Som jämförelse kan nämnas att enligt kommunens ekonomichef innebär en skattehöjning på 25 öre ca 22,5 miljoner kronor i intäkter).